Hallå där! En intervju om dagbokens historia.

Hallå där, Anders Bergman och Emelie Perland!

Hur fick ni idén till boken 365 dagar?

– Det slog oss att Sverige sedan länge har antologier för noveller, brev, essäer, dikter – men ingen för dagböcker. Detta trots att dagböcker inte bara är viktiga historiska dokument utan också för att de kan bjuda på minst lika starka läsupplevelser som de bästa novellerna eller essäerna. Med denna antologi vill vi fylla det tomrummet.

Hur gick urvalet av dagboksanteckningarna till? 

– Över 800 dagböcker har passerat vårt skrivbord under arbetets gång. Otaliga fler kunde ha plockats fram. Så vad det främst handlat om för vår del har varit att välja bort, tyvärr. Men vi har försökt skapa en balans i urvalet vad gäller kön, ålder, tidpunkt, geografi, miljö, bakgrund, yrke, tema och skrivsätt. Vi har också velat att utdragen vi valt ska vara representativa för personen som skriver, och att inte bara berömda personer och händelser finns med, utan också okända personer och vardagsfenomen. Visst är det intressant att ta del av Columbus skildring av hur han för första gången siktar land på andra sidan Atlanten, men det är också intressant att få veta hur en svensk bondes arbetsuppgifter en helt vanlig dag var.

O_365 dagar.indd

I boken finns dagboksutdrag allt från antiken fram till vår egen tid. Hur har sättet att föra dagbok förändrats över tid? 

– Dagbokens historia är, förenklat uttryckt, en rörelse från det juridisk-ekonomiska till det privata. Den moderna dagboken uppstod under renässansen ur italienska handelsmäns bokföring, som ofta kompletterades med notiser om händelser i familjen och staden som ansågs viktiga att ihågkommas. Dessa notiser kom med tiden att ta över, särskilt när de nordeuropeiska länderna blev protestantiska och bikten avskaffades, och det som vi förknippar med den vanliga dagboken var född.

Att läsa dagböcker är ett speciellt sätt att närma sig historien. Har ni under arbetet med denna bok upptäckt att ni fått några särskilda kunskaper eller insikter som ni inte skulle ha fått genom traditionell historieskrivning?

– Dagböcker är ungefär som vittnen i en rättegång: de kan ge detaljer och iakttagelser som vi annars aldrig skulle ha fått, men de måste värderas utifrån dagbokens/vittnets förutsättningar och drivkrafter. Som historisk källa måste de tas med en nypa salt, och man måste också vara duktig på att läsa mellan raderna.

AndersBergmanBeskurenWebb

EmiliePerlandBeskurenWebb

Vad tror ni om dagbokens framtid? 

– Det är helt visst att datorn och internet har förändrat dagboksskrivandet. Många som förr hade känt sig frestade att skriva traditionell dagbok väljer att sammanfatta sin vardag i bloggar och sociala medier istället, och dessa skiljer sig drastiskt i syfte och utformning från dagboken. Arkiv som har specialiserat sig på dagböcker får in allt mindre material för varje år som går. Därmed inte sagt att dagboken är ett överspelat fenomen – vi får minnas hur Winston Smith i George Orwells framtidsvision 1984 fortfarande känner ett behov att fly undan övervakningsskärmarna för att äntligen få vara sig själv en stund i ett undanskymt hörn med sitt skrivhäfte – men kanske det finns anledning att omdefiniera dagboksbegreppet.

Vilket är ert respektive favorit-dagboksutdrag ur boken? Och varför? 

– Vi får alltid en klump i halsen när vi läser Joan Wyndhams skildring av hur andra världskrigets slut firades i London. Efter vilda fester dansar gänget sig ned till Whitehall, där alla strålkastare plötsligt  slås på och Churchill uppenbarar på balkongen och gör segertecknet. ”Gav vi någonsin upp hoppet?” utropar han och alla skriker nej, gråter tillsammans och stämmer upp i Land of Hope and Glory. Wyndham avslutar: ”Jag linkade hem med söndertrasade strumpbyxor och hela himlen blinkade av strålkastare”. Så skildrar en stor dagboksskrivare ett stort ögonblick.

Läs ett smakprov ur 365 dagar här.

 

Köp 365 dagar för endast 229:- här!