Hallå där, Martin Borg! Aktuell med en bok om svenska brott.

Nästan varje vecka kan vi ta del av mediarapportering om nya våldsamma brott, och detaljerna kring dem väcker ofta fasa och avsky. Vilka är det egentligen som begår allvarliga brott? Och vad säger brotten om tidsandan och det omgivande samhället? I Brotten som skakade Sverige berättar skribenten Martin Borg om femton uppmärksammade svenska brott från 1950 till nutid.

Vad kan ett brott berätta om ett samhälle och en tidsanda? 

– Mycket. Det är dock tydligare när det gäller de lite äldre brotten, eftersom man kan se på dessa med distans. Tidsandan märks både i vilken typ av brott som uppmärksammas – de så kallade rättsröteaffärerna under 1950-talet var ju en spegel av en omvälvande och känslig samhällsdiskussion – men det blir kanske ännu tydligare i medierapporteringen. Där ser man svart på vitt vilka värderingar och normer som är de allmänt accepterade. Ett brott, med alla sina vittgående konsekvenser för förövare, offer och anhöriga, är nästan alltid samtidigt en berättelse om just det samhälle brottet sker i.

Hur valde du ut de brott som finns med i boken?

– Tanken var att välja ut 15 brott som var ordentligt uppmärksammade i sin tid och som dessutom levt kvar i medvetandet hos många. Sedan ville jag ha spridning på olika typer av brott – inte bara våldsbrott – och gärna på typen av gärningsmän. Tillsammans med förlaget kom jag fram till att perioden 1950 till nutid var ett lagom tidsspann och sedan var det bara att vaska fram en långlista, göra grundläggande research och successivt stryka ned listan. En del stort uppmärksammade våldsbrott föll bort beroende på att de bara var just tragiskt våld och inte mycket annat. För en del äldre brott kan det också vara svårt att få fram pålitliga faktauppgifter.

Är det något av brotten i boken som har fascinerat dig mer än de övriga?

– Det som har påverkat mig mest på det där obehagliga viset är Peter Mangs och hans serieskjutningar i Malmö i början av 2010-talet. Dels för att de skedde i ett samhälle som ser ut som det vi lever i idag med allt vad det innebär, dels för att han som person och hans sätt att agera väcker starka obehagskänslor. Det är inte svårt att sätta sig in i de otäcka situationerna när allting runtomkring är så vardagligt och igenkänningsbart.

Finns det något svar på frågan varför människor väljer att begå brott? 

– Såklart flera olika svar. Från det där enkla, uppenbara att man hamnat i en ohållbar situation, ekonomiskt inte minst, och väljer att försöka få tag i pengar genom brottslighet på olika vis. För våldsbrott är det ofta mer komplicerat och gärningsmännen, för det är nästan alltid män, har i de flesta fall trassliga uppväxtförhållande och gott om tidigare kriminalitet bakom sig. Där handlar det inte sällan nära nog om en livsstil. De brott som på något vis faller utanför dessa skäl är ofta intressanta och får åtminstone mig att undra varför personen i fråga egentligen tog det där enorma steget.

Flera av brotten har haft stor påverkan på det svenska samhället. Har ”effekten” av brott ökat i samma takt som medierapporteringen? 

– Jag tror att det finns ett samband. De riktigt stora händelserna, till exempel morden på Olof Palme och Anna Lindh, fick ju omfattande effekter på säkerhetstänkandet inte minst och på samhällsklimatet i stort. Där spelar självklart det stora medietrycket en avgörande roll. Mediernas makt är stor, det såg vi senast i våras efter att SVT:s Uppdrag granskning lyfte fram oegentligheter i det så kallade Kevinmordet och fick åklagare och polis att ta upp fallet på nytt. Med en kvällstidningspress som verkligen exponerar och profiterar på brott och inte drar sig för att namnge misstänkta är det oundvikligt att inte hela samhällsklimatet påverkas.

Vad har du för tankar kring människorna bakom brotten? Har de någon gemensam nämnare? 
– De 15 fall som den här boken berättar om rymmer flera olika människotyper. Dessa 15 brott är ju inget representativt urval utan valda med andra utgångspunkter, bland annat just med tanken att gärningsmännen skulle utgöra en blandning. Den gemensamma nämnaren måste därför vara ganska svag – alla av dem saknar i alla fall den där sista spärren att inte ta steget över till det absolut förbjudna. De kan tänka sig att skada andra människor – fysiskt eller psykiskt – för egen vinnings skull. I en del fall sätts gärningsmännen under extremt hård press, det ska sägas, men det finns trots allt ett val. Konsekvenstänkandet är av naturliga skäl ofta blockerat. För grövre våldsbrott är de gemensamma nämnarna tydligare, nästan uteslutande finns en successivt upptrappad kriminalitet i bakgrunden. Dessa människor lever i en miljö och ett sammanhang som ofta helt domineras av kriminalitet som därför blir det normala. En slags subkultur som självklart formar sina medlemmar i en särskild riktning.

9789175455440