I december 2004 beslutade Sveriges riksdag med förkrossande majoritet att 6 juni, Sveriges nationaldag, skulle vara helgdag.

En segdragen utveckling var då framme vid vägs ände. Från de första festligheterna i Skansens regi i slutet av 1800-talet, via Svenska flaggans dag, införd 1916, och utropandet av Gustavdagen till nationaldag 1983, hade nu Sverige, som de flesta andra stater, en alldeles egen dag då medborgarna fullt ut kunde ägna sig åt de nationella känslorna.

Enligt Peter Aronsson, professor i Kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet, var beslutet dock inte i första hand ett tecken på fördjupade nationella känslor. Snarare var det ett sätt för ett nyblivet EU-land att anpassa sig till en internationell standard.

Därför var heller inget överdrivet firande att vänta. Medan de flesta länders nationaldagar är förknippade med våld och frigörelse från förtryck, kom debatten i Sverige mest att handla om arbetstid och hur mycket man vinner eller förlorar på att ha 6 juni istället för annandag pingst som helgdag. I år infaller ju nationaldagen på en söndag, vilket för de flesta även normalt är en arbetsfri dag.
För att uppnå ett nationellt patos behövs en känsla av att medborgarna på något sätt kämpat mot ondska, och vunnit, menar Aronsson.

Skulle det då inte gå att damma av ”landsfadern” Gustav Vasa och uppdatera folket när det gäller hans kamp mot danske kungen och för enhetsstaten? Kanske. Historieintresset har ju ökat dramatiskt de senaste decennierna. Lars-Olof Larssons biografi från 2002 är ett exempel på hur just Gustav Vasa lyfts fram.

- Det intressanta är dock att han numera beskrivs som en grym tyrann snarare än som landsfader, säger Peter Aronsson.

År 2004 var det få av riksdagsledamöterna som tog upp denna aspekt. Folkpartisten Karin Pilsäter motionerade mot förslaget med motiveringen att det vore fel att hedra en ”hustruplågare, bok- och klosterbrännare” som Gustav I med en extra helgdag. Annars var det ganska tyst. Slutsatsen är, enligt Peter Aronsson, att det är viktigare att man firar, än vad som firas.

Anna Larsdotter

Detta hände den 6 juni

Gustav Vasa valdes till kung vid riksmötet i Strängnäs 1523.
Gustav Vasa blev kung efter att han besegrat danskarna som behärskade Sverige. Före Gustavs tid bestod Sverige av en samling löst sammanslutna regioner, som alla kämpade för sitt eget väl och ve. När Gustav Vasa dog var Sverige ett någorlunda väl sammanhållet rike, som genom arv var tänkt att gå vidare till hans ättlingar.

Undertecknandet av regeringsformen 1809.
Författningen, som i grunden kom att gälla ända till 1974, var en kompromiss som dels satte stopp för det kungliga envälde som rått före Gustav IV Adolfs avsättning, dels hindrade att riksdagen fick lika mycket makt som under frihetstiden. Utformningen var inspirerad av filosofen Montesquieus maktfördelningslära. Någon demokratisk reform var den dock inte, eftersom ståndsriksdagen behölls. Undertecknandet av 1974 års regeringsform skedde också den 6 juni.